Musiken, artisterna, kläderna, stämningen och tv-produktionen. Resan fortsätter! Nu var året 1975...
I uppladdningen inför den femte Eurovision Song Contest på svensk mark, ser vi tillbaka på de tidigare tävlingar som hållits här. Den 18 november publicerade ESCsweden/sverige en artikel om ESC 1985 i Göteborg. Nu ska vi ytterligare tio år bakåt i tiden och fokusera på den allra första Eurovision som hölls här i landet. Allt tack vare en grupp vid namn ABBA som hade vunnit med Waterloo. I YouTube-klippet ovan ser du hela tävlingen.
Det faktum att Europas blickar skulle riktas mot Stockholm var alls inte okontroversiellt – i varje fall inte i Sverige. I den minst sagt läsvärda boken ”Melodifestivalen genom tiderna” står att läsa bl.a;
Det kom en stark reaktion från den del av svenskt kulturliv som lite raljant kallades för ”rödvinsvänstern”. Dessa menade att festivalen var ett kommersiellt jippo för skivbolagen, att ingen bra musik kunde komma fram i ett sådant forum och att det till och med var rent hållningslöst att tävla i musik. En alternativ festival, enligt 70-talets alla regler, anordnades också ute på Gärdet i Stockholm.
"Doing the omoralisk slagerfestival" med Nationalteatern har säkert många av er hört. Protesterna höll visserligen till på Gärdet nära tv-huset men ändå en bra bit från händelsernas centrum. För den 20:e versionen av ESC avgjordes i det som vid den här tiden benämndes S:t Eriksmässan i Stockholmsförorten Älvsjö lördagen den 22 mars (samma lokaler som Melodifestivalerna 1996 och 1999). En av svensk tv:s stora personligheter, Karin Falck, som tidigare samma år lett Melodifestivalen från tv-huset i Göteborg, var programledare men hade återkommande problem med engelskan. Uttalanden som ”Can we have 3 points on the Turkey” och ”How much is 7 in France?” var några sådana helt underbart komiska exempel. Åke Strömmer lotsade de svenska tv-tittarna genom programmet.
TV-husen som nämns här är liktydigt med dagens SVT, det fanns ingen konkurrens på den här tiden. De två kanaler (TV1 från 1956 och TV2 från 1969) som fanns till hands tillhörde bägge Sveriges Radio & TV (SR) som då var den korrekta benämningen. Monopolet rådde och de två kanalerna skulle konkurrera inbördes som det hette.
Den stora nyheten i Eurovision Song Contest detta år var införandet av det nya röstningssystemet enligt poängskalan 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 10 och 12. Så framgångsrikt att det gäller än i denna dag - en milstolpe som någon skulle kunna kalla det! 19 länder deltog vilket var nytt rekord, Turkiet var med för allra första gången och fick finna sig i att komma sist med 3 poäng. Detta var för övrigt andra gången som ESC arrangerades i Norden, Köpenhamn hade varit först ut 11 år tidigare (Tivolis Koncertsal 1964).
Värdlandets representant Lasse Berghagen höll sig ganska väl framme i omröstningen med sin Jennie Jennie och hamnade till slut på 8:e plats och 72 poäng. Men med ett par poäng mer blev Finland bästa nordiska land, 7:e plats för Old man fiddle med Pihasoittajat. Norge kom näst sist. Danmark höll sig fortfarande borta (comeback 1978) och Island var ännu inte påtänkt i sammanhanget (dröjde 11 år till). Märk väl att det gick bra för länderna att framföra sina bidrag på engelska det här året. Helt naturligt idag men i tävlingens historia mer ett undantag.
I tuff konkurrens med Storbritanniens Let me be the one (138 poäng) stod till slut Ding Dinge Dong med Teach-In från Nederländerna (152 poäng) som segrare. Låten blev en stor hit och räknas numera som en riktig Eurovision-klassiker. Detsamma gäller Tysklands Ein lied kann eine brücke sein med Joy Fleming, den togs emot av en entusiastisk publik i mässhallen i Stockholm men jurygrupperna ville tydligen annorlunda – 17:e plats bara. Ja, låten var värd ett bättre öde helt klart!
Med dagens telefonomröstning,det vill säga tv-tittarnas och därigenom folkets smak och tycke, är vi säkra på att det hade blivit en betydligt bättre placering för dåvarande Västtyskland. Därmed inte sagt att den hade stört holländarna nämnvärt, deras låt blev som sagt en succé i flertalet europeiska länder och inte minst i Sverige. Just den här marskvällen för snart 38 år sedan är fortfarande magisk för många i Nederländerna, de har ju inte vunnit sedan dess.
Nederländerna | Ding Dinge Dong |
Teach-In
|
152
| ||
2
|
Storbritannien
| Le me be the one |
The Shadows
|
138
| |
3
|
Italien
| Era |
Wess & Dori Ghezzi
|
115
| |
4
| Frankrike | Et bonjour a toi l´artiste | Nicole Rieu |
91
| |
5
| Luxemburg | Toi |
Geraldine
|
84
| |
6
|
Schweiz
| Mikado | Simone Drexel |
77
| |
7
| Finland | Old man fiddle |
Pihasoittajat
|
74
| |
8
|
Sverige
| Jennie Jennie | Lasse Berghagen |
72
| |
9
|
Irland
| That´s what friends are for |
The Swarbriggs
|
68
| |
10
|
Spanien
| Tu volveras |
Sergio
|
53
| |
11
| Israel | At ve ani | Shlomo Artzi |
40
| |
12
|
Malta
| Singing this song |
Renato
|
32
| |
13
| Monaco | Une chanson c´est une lettre |
Sophie
|
22
| |
13
|
Jugoslavien
| Dan ljubezni |
Pepel in Kri
|
22
| |
15
| Belgien | Gelukkig zijn | Ann Christy |
17
| |
16
|
Portugal
| Madrugada |
Duarte Mendes
|
16
| |
17
|
Tyskland
| Ein lied kann eine brücke sein | Joy Fleming |
15
| |
18
| Norge | Touch my life with summer | Ellen Nikolaysen |
11
| |
19
|
Turkiet
| Seninle bir dakika | Semiha Yanki |
3
|
ESC 1975 Stockholm (publicerad 27/12-2012)
ESC 1985 Göteborg (publicerad 18/11-2012)
ESC 1992 Malmö
ESC 2000 Stockholm
ESC 2013 Malmö
Kommentarer
Skicka en kommentar