Sverige + ESC = 60 år: Premiären

Varför har vi satt den 8 februari som starten för firandet? För det är det enda datumet man känner till från 1958 som har koppling till Sveriges nationella uttagning till ESC. Här är det första avsnittet om det svenska 60-årsjubiléet.

Det finns ganska lite information om hur det kom sig att svensk tv bestämde sig för att hoppa på ESC-tåget två år efter tävlingens tillkomst. Det dröjde till slutet av 90-talet innan allmänheten överhuvudtaget fick lite insyn om hur det hela hade gått till. Detta tack vare författaren Leif Thorsson och hans bok "Melodifestivalen Genom Tiderna".

När väl Sveriges Radio TV beslutat att delta i Eurovision var frågan om hur bidraget skulle vaskas fram. Någon tävling eller ens tv-sänd sådan var det inte tal om. Det här skulle skötas internt. Anledningen till det verkar vara att Sveriges Radio TV ville vara säker på sin sak, här ville man inte riskera något, inga vågade försök utan helst en etablerad och inte minst viktigt en erfaren och scenvan artist.

Så var det ju det här med val av låt också, följande står att läsa i Thorssons bok:

"Föreningen Svenska Kompositörer Av Populärmusik (SKAP) ombads av tv att sköta urvalet av melodier till en schlagertävling. 152 bidrag kom in och några personer på SKAP sållade ut tio finalister vid ett sammanträde den 8 februari 1958. En lista på dessa tio skickades vidare till tv:s underhållningsavdelning."

Stikkan Andersson som lanserade ABBA
Vad det var för melodier utom en med titeln Samma stjärnor lysa för oss två  vet man inte med ett enda undantag, nämligen Jag sänder sig solsken. Den var skriven av Stikkan Andersson, som långt senare skulle bli framgångsrik skivbolagsdirektör och upptäcka och på bred front lansera ABBA.

Stikkans melodi lämnades därhän. TV:s underhållningsavdelning bestämde sig för en låt med titeln Samma stjärnor lysa för oss två  skriven av Åke Gerhard. Det blev början på en ganska turbulent tid, så här skriver Thorsson:

"Med Åke Gerhards goda minne fick låten stuvas om något för att undvika anklagelser om plagiat. Detta sedan en jurymedlem larmat om att låten var lik en tidigare utgiven amerikansk schlager. Efter viss övertalning hade man lyckats engagera Alice Babs till att framföra bidraget, men då under villkor att hon inte skulle behöva sjunga den befintliga texten.

Gunnar Wersén, anställd på Sveriges Radio, skrev snabbt ihop en ny text och nu fick melodin heta Lilla stjärna. Detta gillade inte Åke Gerhard som förbjöd skivinspelningar av låten. Det skulle dröja hela 36 år innan den gavs ut och då i en version som var hämtad från direktsändningen av ESC."

Så gick det alltså till när Sveriges första Eurovisionbidrag utsågs. Det skedde som sagt internt och utan någon större insyn utifrån. Först året efter 1959 anordnade svensk tv en uttagning med flera tävlande.

Läs också → Schlagertävling 1958

Varför föll valet på just Alice Babs? Ja, det är inte känt för eftervärlden. Men hon var ju etablerad och scenvan efter att ha slagit igenom som sångerska redan 1940 i filmen "Swing it, magistern". Hon blev sedermera en av våra mest kända jazzsångerskor och turnerade med Duke Ellington.

I folkdräkt
En då 34-årig Alice Babs tog sig till den holländska staden Hilversum för att i folkdräkt framföra Sveriges allra första ESC-bidrag. "Grand Prix Eurovision de la Chanson Européenne" hette tävlingen på 50- och 60-talen och 1958 års upplaga gick av stapeln onsdagen den 12 mars.

Men vad som hände där tänker ESCsverige återkomma till i nästa avsnitt av artikelserien "Sverige + ESC = 60 år".

Det blir förstås mycket om Alice Babs även då och inte minst vad de europeiska jurygrupperna tyckte om Lilla stjärna. För övrigt fick de flesta svenska tv-tittarna se ESC-finalen med flera dagars fördröjning. Mer om det 12 mars.

Alice Babs avled för precis fyra år sedan, i februari 2014. Hon blev 90 år gammal.