När det hade gått tio år efter debuten 1958 började den svenska uttagningen hitta en form som fungerade och i någon mån var här för att stanna. Annars var de första åren trevande, med ständiga namnbyten på tävlingen och artister som vann men inte fick representera Sverige i ESC.
"Schlagertävling" 1958
"Säg Det Med Musik: Stora Schlagertävlingen" 1959
"Eurovisionsschlagern - Svensk Final" 1960 - 1963
"Svensk Sångfestival" 1965 - 1966
"Melodifestival" 1967 -
Inledningsvis hade tv svårt att bestämma sig för vad den svenska uttagningen skulle kallas. 1967 kom det namn som lever kvar än i dag. Premiärbidraget med Alice Babs valdes ju ut internt, men det skulle det bli ändring på till året därpå 1959.
I den allra första svenska uttagningen med flera låtar fanns det plats för 8 stycken men bara 7 artister. Det berodde på att Östen Warnerbring tävlade med två melodier.
En måndag av alla dagar!
Cirkus i Stockholm, som skulle komma att stå i centrum för många framtida svenska festivaler, valdes som lokal. "Säg Det Med Musik: Stora Schlagertävlingen 1959" ägde rum den 29 januari, en måndag av alla dagar! Medan radiolyssnarna hade fått rösta på sina favoriter fick tv-tittarna inte något att säga till om. Inte ens via poströstning per vykort. Nej, resultatet skulle avgöras av fyra utvalda jurygrupper i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå.
 |
| Primadonna Borg |
Slutresultat → Stora Schlagertävlingen 1959
Så här skriver författaren till "Melodifestivalen Genom Tiderna":
"Min hypotes är att tv:s underhållningsavdelning ville försäkra sig om att en rutinerad artist skulle sjunga det svenska bidraget. Att EBU skulle ha krävt att få veta namnet på artisten långt i förväg får ses som en bortförklaring från svensk tv:s sida".
Det var först 1962 som vinnaren i Sverige också fick tävla i ESC. En ära som tillföll Inger Berggren med Sol och vår. Allt sedan dess har den som vunnit här hemma också fått tävla i Europa.
Placeringar av varierande slag
Allt velande må ha varit förvirrande för svenska radiolyssnare och tv-tittare men påverkade inte de europeiska jurygrupperna nämnvärt. De första åren innebar placeringar av varierande slag för Sveriges bidrag i ESC. Efter den starka inledningen 1958 med 4:e plats dippade det några år för att kulminera med sistaplatsen 1963. Monica Zetterlunds En gång i Stockholm blev nollad. Det är hittills första och enda gången ett svenskt bidrag inte fått några poäng alls.
Någon revansch året efter blev det aldrig tal om. En pågående strejk bland svenska artister ledde till att tv inte kunde anordna någon uttagning. Sverige uteblev därför från Eurovision 1964 i Köpenhamn.
Med höga poäng från alla nordiska länder lyckades Lill Lindfors och Svante Thuresson 1966 lägga beslag på andraplatsen i Luxemburg.
Nygammal vals var mellan 1958-1973 vår bästa ESC-placering. Det var dock något som skulle komma att förändras 16 år efter den svenska debuten, en viss aprilkväll 1974.
Får sitt nuvarande namn
Melodifestivalen (egentligen i bestämd form Melodifestival) användes som benämning för den nationella uttagningen i Sverige första gången 1967, den → 24 februari för att vara exakt. Man skulle kunna säga att namnbytet också innebar ett slags stabilitet. Formatet var satt och skulle visa sig bli långvarigt och allt som oftast lyckosamt.
Namnet på tävlingen lever kvar 51 år senare även om det numera kort och gott kallas Mello eller MF. Innehåll och tillvägagångsätt är radikalt förändrat. Men så gäller det ju också att följa med sin tid.
Detta var tredje delen i vår serie som uppmärksammar Sveriges 60 år i Eurovision. Fler avsnitt följer!
Fler redan publicerade artiklar i serien Sverige + ESC = 60 år:
→ Ut i Europa
→ Premiären
Kommentarer
Skicka en kommentar