ESC + Sverige = 60 år: Svalt intresse och felaktigheter i tävlingens barndom

Det tog ett tag innan svenska tidningar började rapportera om Eurovision. Till en början var det mest små undangömda notiser. Det skulle ta några år av svenskt deltagande innan bevakningen ökade.

I del 11 av ESCsverige jubileumsserie har Dagens Nyheter, i decennier landets största morgontidning, studerats närmare. I DN:s arkiv hittar vi ingenting om första Eurovisionen i maj 1956. Antagligen beroende på att Sverige inte deltog. Men den främsta orsaken lär vara att svensk tv fortfarande höll på med provsändningar. "Radiotjänst - Televisionen", som var SVT:s föregångare, kom inte igång förrän på hösten 1956.

Året efter fanns Sverige heller inte med, men tävlingen visades på tv. Dock inte i hela landet utan endast för de i och runt Göteborg. I DN:s tv-tablå från den 3 mars 1957 står det:

"GÖTEBORG"
Eurovision: Sångartävlan i Frankfrut"

Tryckfelsnisse såg alltså till att kalla den västtyska staden "Frankfrut" istället för det korrekta "Frankfurt".

Svensk tv:s allra första ESC-kommentator var Nils Linnman.

Återigen kunde bara göteborgare se direktsändningen
När det 1958 äntligen var dags för Sverige att göra sig gällande på ett aktivt sätt var det återigen bara de boende i Göteborg som kunde följa livesändningen på tv den 12 mars. Tittare i övriga delar av landet fick vänta några dagar på den bandade eftersändningen.

Av tablån framgår att programmet innehållande Sveriges första ESC-bidrag pågick i 1 timma och 10 minuter och precis som idag hade starttiden 21:00:

"EUROVISION FRÅN HILVERSUM (Holland)"
"(Endast Göteborg)"
"21:00-22:10 Sångfestival. Representant för Sverige: Alice Babs"

Två dagar efter finalen som bara göteborgare hade kunnat se publicerade Dagens Nyheter en artikel om hur det hade gått. Texten innehåller faktiskt rena felaktigheter. Eller vad sägs om följande:
"Alice Babs trea i Grand Prix för Eurovision"
"Den svenska sången Flickan, sjömannen och stjärnan"
"Den erhöll 14 röster"
Inte många rätt där inte. Alice Babs kom fyra och inte trea. Den korrekta benämningen på låten var och är Lilla stjärna, inte Flickan, sjömannen och stjärnan.

10 poäng fick det svenska bidraget, om det hade varit 14 som tidningen påstår skulle det räckt till en tredje plats.

I artikeln får vi veta att en dansk tidning ansåg Alice Babs vara finalens förnämsta solist, och att den svenska melodin borde fått en bättre placering. Det tyckte dock inte Danmarks jury, från den kom noll och inget.

Presskårens intresse för tävlingen ökade efter en tid snabbt. Journalisterna och korrekturläsarna skärpte sig och felaktigheterna försvann helt. Något som märktes redan 1959.

På Dagens Nyheters förstasida från den 12 mars 1959 fanns längst ner en liten blänkare om tävlingen. Den skvallrade om att det inte hade gått speciellt bra för Augustin. Längre in i tidningen fanns en utförlig artikel om vad som hade utspelat sig kvällen före i den sydfranska staden Cannes.


Initierat och påläst. Artikeln avslutas med den fullständiga resultatlistan. Holland vann genom Teddy Scholten och hennes låt beskrivs som:
"Den enda i kvällens kavalkad som så småningom kan bli ett plågsamt örhänge"
Augustin med Brita Borg hamnade på delad 9:e plats av 11. Det beskrivs som ett fiasko. Mycket av rapporteringen handlade om artisternas utseende. Så här många år senare blir det komiskt att läsa:
"Om Brita Borg kan tillfogas att hon var den enda som stod absolut stilla och inte svängde på armarna alls. Schweiziskan såg allra rundast ut, och det verkade som hon förberett sig inför tävlingen genom att inta mjölk och ost. Hon sjöng känsligt på tyska. Fjärde plats."
Vi får också veta att det mitt i det franska bidraget hade blivit svart i rutan under direktsändningen:
"Ett tekniskt avbrott höll på att försätta svenska folket i uppror"
Till skillnad mot de föregående åren kunde merparten av de svenskar som hade tv 1959 följa tävlingen direkt. Göteborgarna som vant sig vid live-tv hade nu fått sällskap!

Bevakningen av Melodifestivalen och ESC var och är fortfarande mest utbredd bland kvällstidningarna Aftonbladet, Expressen, GT och Kvällsposten. Dagstidningarna höll länge avstånd, men det har de tagit igen på senare år. För DN skulle det dröja till den första svenska segern innan en Eurovision-nyhet på bred front tog sig in på förstasidan.

7 april 1974
Ett politiskt toppmöte får hård konkurrens om utrymmet på DN:s förstasida söndagen den 7 april 1974. Det är ABBA:s vinst kvällen innan som står för motståndet.

"Seger för ABBA"

"Europa ligger för fötterna på svenska ABBA! För första gången i schlagerfestivalens 19-åriga historia tog en svensk melodi hem segern i Brighton på lördagsnatten. "Waterloo" med text av Stikkan Andersson och musik av Björn Ulvaeus och Benny Andersson segrade med 24 poäng."

"Annifrid Lyngstad, Agnetha Fältskog, Benny och Björn var under röstningens gång hotade främst av det italienska bidraget "Si".

"Det var Finland och Schweiz som grejade ABBA:s seger. Båda ländernas jurys gav Sverige fem poäng."

Så stod det att läsa efter första svenska segern i Eurovision Song Contest. Händelsen lyftes helt rättmätigt fram som något viktigt och betydelsefullt - en toppnyhet.

Annat var det året efter när Stockholm skulle arrangera. Finaldagen lördagen den 22 mars 1975 nämns evenemaget överhuvudtaget inte på Dagens Nyheters första sida. Som plåster på såren fanns på söndagen en bild längst ner på DN:s front. En bild på gruppen Teach-In med rubrik och bildtext:
"Sverige gav Holland segern"
"Sveriges tolv jurypoäng i den näst sista röstningsomgången säkrade Hollands förstaplats i Melodifestivalen"
Tio år senare var ESC såpass inne igen att det fanns en prioriterad artikel om den förestående Europafinalen i Scandinavium i Göteborg. Samma dag som tävlingen skulle äga rum säger Kikki Danielsson i en intervju att hon själv hoppas på en femte eller sjätte plats. Hennes personliga favoriter var Israel och Spanien.

Det kanske vi kan återkomma till mer längre fram. Detta var i första hand en djupdykning i hur DN rapporterade om Eurovision i början av tävlingens levnad. Vi tackar tidningen för att ha gett oss möjligheten att gräva i deras digra digitaliserade arkiv.

Till jubileumssidans startsida

Kommentarer