Inför årets Eurovision i Lissabon konstaterade ESCsverige att det varit tunnsått med portugisiska Eurovisionbidrag som gått hem i Sverige. Med nästa års värdland är det dock annorlunda. Det finns flera exempel på ESC-låtar från Israel som blivit populära och även sjungits in på svenska.
Läs också: Portugals enda svenska ESC-hit →
Med uttrycket "gått hem i Sverige" menar vi förstås låtar som slagit. Låtar som fått svensk text eller rent allmänt haft framgång på försäljningslistorna. En annan måttstock förr var också om de lyckades ta sig in på "Svensktoppen" eller inte.
Sverige var på hugget direkt. När Israel deltog i Eurovision för allra första gången 1973 skickade de en av sina stora stjärnor, Ilanit. Hon kom på 4:e plats i Luxemburg med låten Ey-Sham.
Det var ett bidrag som en då mycket omtyckt och firad svensk sångerska lade beslag på, Anna-Lena Löfgren.
Med 60-talshits som Lyckliga gatan, Regniga natt och Sommaren det hände bakom sig spelade hon in en svensk version av det israeliska premiärbidraget. Kom morgon fick den heta.
Både den och originalet hördes ofta i dåtidens "Melodiradio".
Israels seger i ESC 1978 i Paris med A-Ba-Ni-Bi ledde till viss framgång i Sverige. Låten låg som högst på 9:e plats på hitlistan. Än bättre skulle det gå året därpå när Israel vann igen - på hemmaplan!
Hallelujah låg etta under en period på svenska best-selling-listor och flera artister tog sig an låten. Anna-Lena Löfgren var återigen där men fick den här gången sällskap av Mats Rådberg, Pierre Isacsson, Vikingarna och Jan Malmsjö.
Malmsjös insjungning får sägas vara den som levt kvar längst.
Så har vi då Israels så kallade skämtbidrag från 1987 som ingen mindre än Bert Karlsson gillade så mycket att han gick in i studion och spelade in en egen version. I Eurovision i Bryssel hamnade originalet Shir habatlanim med duon Lazy Bums på 8:e plats. Bert tyckte det lät som de sjöng "Hoppa hulle" i refängen. Därför fick den för enkelhetens skull heta så på svenska - Hoppa Hulle.
Lyssna på Berts: Hoppa Hulle (YouTube) →
Den senaste israeliska ESC-låten som också gick hem i Sverige var vinnaren i Birmingham 1998: Diva med Dana International.
Bidraget tog sig in på creddiga "MTV European Top 20" och på hitlistor i ett 15-tal länder.
I Sverige låg Diva som högst på tredje plats, i Belgien tvåa och i Spanien var den listetta. Topp tio nådde den i Finland och Irland.
Jämfört med de senaste årens vinnarländer Portugal, Ukraina och Österrike har Israel ett klart försprång. Det är inte i nivå med antalet brittiska Eurovision-låtar som blivit hits i Sverige, men det är klart mycket bättre än vad merparten av de andra nationerna har presterat under åren som gått.
Största israeliska stjärnan som deltagit i ESC alla kategorier är Ofra Haza. I slutet av omröstningen i München 1983 puttade hon ner Carolas Främling från andraplatsen med Hi. Låten fick måttliga fem poäng av den svenska juryn och gick ganska obemärkt förbi här hemma.
Ofra Haza skulle dock låta talas om sig igen några år senare - och då med rejält besked.
I slutet på 80-talet släpptes singeln Im Nin'alu. Den blev en världshit med relativt framträdande placeringar på listorna i USA och England.
Singeln sålde guld i Sverige, Tyskland och Frankrike. Den toppade samtidigt listorna 1988/89 i Norge, Finland, Schweiz och Spanien.
Mer om de regerande ESC-mästarna och nästa värdland Israel blir det senare i höst och i vinter på ESCsverige. Håll utkik efter rubriken "Tema Värdland".
Läs också: Portugals enda svenska ESC-hit →
Med uttrycket "gått hem i Sverige" menar vi förstås låtar som slagit. Låtar som fått svensk text eller rent allmänt haft framgång på försäljningslistorna. En annan måttstock förr var också om de lyckades ta sig in på "Svensktoppen" eller inte.
Sverige var på hugget direkt. När Israel deltog i Eurovision för allra första gången 1973 skickade de en av sina stora stjärnor, Ilanit. Hon kom på 4:e plats i Luxemburg med låten Ey-Sham.
Det var ett bidrag som en då mycket omtyckt och firad svensk sångerska lade beslag på, Anna-Lena Löfgren.
Med 60-talshits som Lyckliga gatan, Regniga natt och Sommaren det hände bakom sig spelade hon in en svensk version av det israeliska premiärbidraget. Kom morgon fick den heta.
Både den och originalet hördes ofta i dåtidens "Melodiradio".
Israels seger i ESC 1978 i Paris med A-Ba-Ni-Bi ledde till viss framgång i Sverige. Låten låg som högst på 9:e plats på hitlistan. Än bättre skulle det gå året därpå när Israel vann igen - på hemmaplan!
Hallelujah låg etta under en period på svenska best-selling-listor och flera artister tog sig an låten. Anna-Lena Löfgren var återigen där men fick den här gången sällskap av Mats Rådberg, Pierre Isacsson, Vikingarna och Jan Malmsjö.
Malmsjös insjungning får sägas vara den som levt kvar längst.
Så har vi då Israels så kallade skämtbidrag från 1987 som ingen mindre än Bert Karlsson gillade så mycket att han gick in i studion och spelade in en egen version. I Eurovision i Bryssel hamnade originalet Shir habatlanim med duon Lazy Bums på 8:e plats. Bert tyckte det lät som de sjöng "Hoppa hulle" i refängen. Därför fick den för enkelhetens skull heta så på svenska - Hoppa Hulle.
Lyssna på Berts: Hoppa Hulle (YouTube) →
Den senaste israeliska ESC-låten som också gick hem i Sverige var vinnaren i Birmingham 1998: Diva med Dana International.
Bidraget tog sig in på creddiga "MTV European Top 20" och på hitlistor i ett 15-tal länder.
I Sverige låg Diva som högst på tredje plats, i Belgien tvåa och i Spanien var den listetta. Topp tio nådde den i Finland och Irland.
Jämfört med de senaste årens vinnarländer Portugal, Ukraina och Österrike har Israel ett klart försprång. Det är inte i nivå med antalet brittiska Eurovision-låtar som blivit hits i Sverige, men det är klart mycket bättre än vad merparten av de andra nationerna har presterat under åren som gått.
Största israeliska stjärnan som deltagit i ESC alla kategorier är Ofra Haza. I slutet av omröstningen i München 1983 puttade hon ner Carolas Främling från andraplatsen med Hi. Låten fick måttliga fem poäng av den svenska juryn och gick ganska obemärkt förbi här hemma.
Ofra Haza skulle dock låta talas om sig igen några år senare - och då med rejält besked.
I slutet på 80-talet släpptes singeln Im Nin'alu. Den blev en världshit med relativt framträdande placeringar på listorna i USA och England.
Singeln sålde guld i Sverige, Tyskland och Frankrike. Den toppade samtidigt listorna 1988/89 i Norge, Finland, Schweiz och Spanien.
Mer om de regerande ESC-mästarna och nästa värdland Israel blir det senare i höst och i vinter på ESCsverige. Håll utkik efter rubriken "Tema Värdland".
Kommentarer
Skicka en kommentar