Den tid vi är inne i nu går inte heller av för hackor. Är det nåt decennium som ska kunna konkurrera med 80-talet så är det 10-talet. Men eftersom vi inte har något facit än, det återstår ju två tävlingar av 2010-talet, håller vi oss till 1980-talet.
1 1984 i Luxemburg av 19: Herreys - Diggi Loo Diggi Ley
3 1983 i München av 20: Carola - Främling
3 1985 i Göteborg av 19: Kikki Danielsson - Bra Vibrationer
4 1989 i Lausanne av 22: Tommy Nilsson - En Dag
5 1986 i Bergen av 20: Lasse Holm & Monica Törnell - E' Dé Det Här Du Kallar Kärlek
Till detta ska läggas ytterligare tre topp tio-placeringar:
8 1982 i Harrogate av 18: Chips - Dag Efter Dag
10 1980 i Haag av 19: Tomas Ledin - Just Nu
10 1981 i Dublin av 20: Björn Skifs - Fångad I En Dröm
Det är egentligen bara de två 12:e platserna 1987 i Dublin och 1988 i Bryssel som faller lite ur ramen. 22 och 21 länder deltog de två år i rad då Lotta Engberg (Fyra bugg och en coca-cola) respektive Tommy Körberg (Stad i ljus) fick samma placeringar.
Carolas bronspeng i München följdes upp året efter i Luxemburg med Sveriges andra vinst och ännu en pallplats på hemmaplan 1985.
Topp fem blev det 1986 och decenniet avrundades av Tommy Nilsson som enbart vara en enda poäng från att komma trea.
Inga rejäla djupdykningar på 80-talet
Trots två svenska segrar under 90-talet så överträffas ändå inte 80-talet. 1990-talet var mer ojämnt med flera djupa svackor, näst sista plats 1992, 16:e plats 1990 och 14:e plats 1997. Den typen av rejäla djupdykningar innehöll inte 80-talet.
Nuvarande årtionde, 10-talet, har dock potential att bli ett minst lika framgångsrikt decennium. Det beror förstås på hur det går i Lissabon nästa månad och vad vi får för resultat 2019. De senaste åren har varit fantastiska med två vinster, två 3:e platser och två 5:e platser. Statistiskt sett dras dock helheten ner av den missade finalplatsen som 10-talet inleddes med.
Snittplaceringar per årtionde
Efter att bara ha deltagit två gånger på 50-talet blir jämförelserna med de kommande tioårsperioderna inte helt korrekta. Fjärdeplatsen 1958 och niondeplats 1959 ger Sverige snittplaceringen 6,5 för 50-talet. Mer rättvist blir att jämföra övriga decennier med varandra även om vi inte deltog samtliga år under 60- och 70-talen. Sverige höll sig borta 1964, 1970 och 1976.
⍟ 60-tal: 8,6 (10, 14, 7, 13, 10, 2, 8, 5, 9)
⍟ 70-tal: 10,3 (6, 13, 5, 1, 8, 18, 14, 17)
⍟ 80-tal: 6,8 (10, 10, 8, 3, 1, 3, 5, 12, 12, 4)
⍟ 90-tal: 9 (16, 1, 22, 7, 13, 3, 3, 14, 10, 1)
⍟ 00-tal: 11,2 (7, 5, 8, 5, 6, 19, 5, 18, 18, 21)
⍟ 10-tal hittills: 7,2 (26, 3, 1, 14, 3, 1, 5, 5)
Snittplaceringen från 80-talet på 6,8 blir svårslagen. För att 10-talet ska bli ett bättre decennium än 80-talet krävs att Benjamin Ingrosso placerar sig topp 5 om några veckor. Samma sak gäller 2019, det svenska bidraget får inte heller då bli sämre än 5:a.
Vi ska tillägga att det med åren blivit svårare att få till en bra genomsnittlig placering. Det beror på att tävlingen utökats med så många fler deltagare. I dagens ESC är ju en 40:e plats inget ovanligt men var en omöjlighet fram till mitten av 00-talet. Så sent som 2003 hade man kunnat komma på 26:e plats som sämst i världens största tv-sända musiktävling. En 40:e plats drar förstås ner genomsnittet rejält, men det har som tur är Sverige hittills förskonats från.
Där hittar du låtskrivare, placeringar och annat som var aktuellt eller hände 1980-1989.
Det här var femte artikelserien av "ESC + Sverige = 60 år". Nästa avsnitt kommer i början av maj.
Tidigare publicerade artiklar:
2 APRIL → Mello-låtarna som blev hits utan att vinna
22 MARS → De första åren
12 MARS → Ut i Europa
8 FEBRUARI → Premiären
Kommentarer
Skicka en kommentar