ESC + Sverige = 60 år: När det blev fiasko

Vi måste våga närma oss sistaplatserna i Eurovision. De är egentligen bara två och det finns gott om länder som har betydligt fler av den varan, Norge till exempel! Men hur kunde Sverige komma sist?

Något svar har inte ESCsverige i denna sjunde jubileumsartikel för att uppmärksamma Sveriges 60 år med ESC. Det här blir mer ett sätt att reflektera. 1963 och 1977 är i varje fall årtalen många helst vill glömma.

Lika bra att ta det från början. 12 melodier fanns på plats på Cirkus i Stockholm en februarikväll 1963 för "Eurovisionsschlagern - Svensk final" som uttagningen kallades. En expertjury hade till uppgift att utse vinnaren. Med motiveringen "Den har svensk anknytning" utsågs En Gång I Stockholm sjungen av Monica Zetterlund som juryns favorit.

Någon omröstning med poängutdelning var det inte tal om det här året. Juryn skulle rangordna deras tre främsta val. Dessa var:

1 En Gång I Stockholm  -  Monica Zetterlund
2 Storstadsmelodi  -  Gerd Söderberg
3 Twist Till Menuett  -  Lars Lönndahl

Övriga blev oplacerade, däribland Ann-Louise Hansons Zum, Zum, Zum, Lilla Sommarbi som blev en stor framgång för henne.

Monica Zetterlund hade kommit tvåa i den svenska finalen året innan. Hennes När Min Vän blev populär, men riktigt samma status fick aldrig En Gång I Stockholm. Beppe Wolgers hade skrivit texten till denna mer långsamma och mollstämda låt.

I slutet av mars bar det i väg till London för Eurovision Song Contest. Sverige hade fått startnummer 13 av 16. När Monica fick frågan om hon var orolig över att ha blivit tilldelad otursnumret 13, sa hon:

"Nej, verkligen inte, det är min mammas lyckotal."

Det blev fiasko. Sist utan en enda poäng, det har inte hänt Sverige varken förr eller senare. En liten tröst var väl att Monica inte var ensam. Hon delade sistaplatsen med sångerskorna från Norge, Finland och Holland. Även de blev nollade.

Att de europeiska jurygrupperna inte hade tilltalats av den oerhört stillsamma hyllningen till den svenska huvudstaden framgick klart och tydligt.

Monica Zetterlund gick vidare i livet och hennes fortsatta karriär påverkades inte alls. Mycket film, tv och komedi ihop med Hasse & Tage kom att sysselsätta henne framöver.

Vid ett tillfälle frågade någon Monica om vad hon själv trodde det berodde på att det hade gått så dåligt i Eurovision. Svaret levererades med en stor portion glimt i ögat:

"Ja, du... Jag har alltid haft komplex för mina stora fötter. Det kan ha berott på det, att producenten zoomade in på mina skor hela tiden..."

Sist ännu en gång
Det har ju hänt att Sverige kommit näst sist (1992) och trea från slutet (1979) för att nämna några exempel. Som tur är har det inte skett speciellt ofta det heller. Här koncentrerar vi oss dock enbart på sistaplatserna.

Det är 14 år mellan de två gånger svenska bidrag hamnat sist i tävlingen - bägge tillfällena har skett i London.

Inför Eurovision Song Contest 1977 den 7 maj i London hölls Melodifestivalen i slutet av februari på Cirkus i Stockholm. Inget höjdarår låtmässigt, enda minnesvärda bidraget får Tomas Ledins Minns Du Hollywood sägas vara. Ledin kom på 5:e plats medan det blev en solklar seger för de sex killarna i gruppen Forbes. Bildat 1974 i Stockholm av Peter Forbes.

Topp fem i Mellon '77:

1 Beatles  -  Forbes 117 poäng
2 Johan B. Lund  -  Svante Thuresson 75 p
3 Sommar'n 65  -  Landslaget 73 p
4 Åh, Vilken Sång  -  Greta & Malou 72 p
5 Minns Du Hollywood?  -  Tomas Ledin 63 p

Att åka till England med en hyllning till Beatles kunde väl aldrig slå fel? Precis vad det gjorde det!

18 länder deltog i Eurovision detta år och författaren till den första Melodifestivalboken sammanfattar det svenska resultatet mycket träffande avseende tiden mellan Mello och ESC:

"Två månaders väntan för två poäng"

Samtliga jurygrupper utom en nonchalerade Sveriges bidrag. Det var bara den västtyska juryn som tyckte Beatles var värt något, två poäng kom därifrån och ingenting mer. 18:e och sista plats blev det och väl distanserad av alla de övriga länderna.

Detta innebar också slutet för Forbes popularitet. De försvann lika snabbt som de dök upp med sin, åtminstone hemmavid, "one hit wonder", på radions spellistor. Gruppen existerar dock fortfarande som ett uttalat dansband.

Frågar man folk idag 41 respektive 55 år efter sistaplatserna tycker ingen att varken Beatles eller En Gång I Stockholm är direkt dåliga låtar. Kanske inte det bästa de hört, men för den sakens skull inte värda att falla i glömska eller skämmas för. Vi håller absolut med!

Till jubileumssidans startsida →